'' Du vet att folk frågar mig om du har anorexia, folk pratar om dig och du förtjänar att få veta det.'' Som en kniv, en trubbig gammal rostig kniv rakt in i hjärtat och ut genom ryggen. Jag får inte ihop det. Ser man att jag är ''sjuk'' ser man hur jag mår? kan man se på en tjock tjej att hon är sjuk och ätstörd? 

Jag är blottad, förnedrad och alla blickar riktas nu mot mig. Dessa blickar är inte som skimrande spotlights utan snarare skammens ljus, en stark vit strålkastare och i pannan står det misslyckad med blodröd text. Det skulle aldrig bli såhär, jag skulle ALDRIG bli den jag är idag. Det enda jag ville var att bli en perfekt version av mig själv och nu vet jag att perfektion inte existerar, jag har slitit mig själv itu för ingenting.